Så fungerar programmet

”På spåret” är ett frågesportprogram i SVT där två lag tävlar om att identifiera resmål utifrån ledtrådar och musik. Ordet ”på spåret” syftar på att lagen ska komma in på rätt spår, det vill säga lista ut rätt svar. Programmet sänds i SVT och har en fast domare som bedömer svaren och förklarar dem.

Säsongen 2026 i korthet

Säsongen hade premiär den 18 september 2026 och består av 15 program. Finalen sänds på juldagen. Det innebär att programmet pågår under hela hösten och att nya avsnitt kan hålla diskussionen vid liv under flera månader.

Avsnittet den 16 oktober

I avsnittet den 16 oktober 2026 möttes lagen Dressinen och Första klass. Matchen slutade 34–34 och resmålen var Prag, Kuala Lumpur och Norrköping. Ett oavgjort resultat på den nivån är ovanligt och bidrog till att avsnittet fick extra uppmärksamhet.

Karin Magnussons hjärnsläpp

Det mest delade klippet från avsnittet var när Karin Magnusson inte kunde svara på frågan om sjuksköterskan Ratched i ”Gökboet”. Klippet fick stor spridning i sociala medier och blev en del av varför programmet trendade. Händelsen illustrerar hur enskilda sekunder i en direktsänd frågesport kan få stort genomslag.

Dvořák i stället för Smetana

Både Karin Magnusson och Malin Persson Giolito svarade Dvořák när frågan gällde en tjeckisk kompositör och det rätta svaret var Smetana. Att båda lagen gjorde samma misstag gjorde situationen uppmärksammad. Det visar också hur domarens roll blir avgörande när lagen är osäkra.

Anmälningarna till Granskningsnämnden

Flera tittare har anmält programmet till Granskningsnämnden, GRN, efter ett avsnitt där Fredrik Lindström beskrev svenskar som emigrerade till Amerika som flyktingar. GRN är det organ som prövar om public service-program bryter mot sändningstillståndet. Enligt SVT:s presschef Camilla Hagert får GRN bedöma om anmälningarna ska prövas.

Vad anmälarna invänder mot

Enligt anmälarna drevs 1800-talets svenska utvandring till Amerika av fattigdom, jordbrist och missväxt, inte av förföljelse. De menar att ordet ”flyktingar” därför är sakligt felaktigt och att det bryter mot kravet på saklighet. En anmälan begär att Mediemyndigheten ger SVT en tydlig reprimand.

Lindströms exakta formulering

Enligt Omni sade Fredrik Lindström att man skulle ta sig tillbaka till den tiden för 150 år sedan när vi var flyktingar som sökte oss till andra länder. Formuleringen är den som anmälarna reagerar på. Den citeras nu i flera medier och har blivit själva kärnan i diskussionen.

SVT:s svar på kritiken

SVT:s presschef Camilla Hagert har sagt till Nyheter24 att kanalen har förstått att det finns olika uppfattningar om ordvalet. Hon hänvisar till att frågan är anmäld till GRN och att nämnden får bedöma om den ska prövas. SVT har alltså inte tagit ställning i sak utan avvaktar nämndens bedömning.

Ola Larsmo försvarar Lindström

Författaren Ola Larsmo har försvarat Fredrik Lindström i Dagens Nyheter. Försvaret innebär att kritiken mot ordvalet inte står oemotsagd. Det visar att frågan handlar både om språkbruk och om hur man ska förstå historiska begrepp.

Tidigare anmälningar mot programmet

Utöver ordvalet har programmet också anmälts för svordomar i sändning. Det har även gjorts anmälningar efter att Hanna Hellquist visade fingret i sändning i slutet av förra året. Ytterligare en anmälan gäller ett uttalande om haschmusik kopplat till Pink Floyd och The Who. Sammantaget visar det att anmälningar mot programmet inte är en ny företeelse.

Kristian Luuk och hotellfrågan

Kristian Luuk berättade i P4 Extra att han och Fredrik Lindström sedan några år valt att inte bo på hotell med deltagarna. Rubriken som cirkulerar är att Luuk nobbar På spåret-deltagarna. Uttalandet handlar om arbetsrutiner bakom programmet, inte om själva tävlingen.

Kritik mot röstläge och ljud

Sedan tidigare har kritik riktats mot Kristian Luuks röstläge och mot ljudet i programmet. Kommentarer som ”Luuk kunde sluta skrika” har förekommit i medier. Kritiken gäller alltså programmets form och framförande, inte bara innehållet i frågorna.

Tittarsiffrorna fortsatt höga

Tittarsiffrorna ligger fortsatt mycket högt, med över två miljoner linjära tittare i flera avsnitt enligt MMS-siffror via TT. Programmet toppar tv-listorna. Det betyder att kritiken och anmälningarna inte har minskat intresset nämnvärt.

Varför kritik kan öka intresset

När ett program både kritiseras och anmäls blir det ofta omskrivet, vilket kan locka nya tittare. För ett program med redan höga tittarsiffror kan uppmärksamheten förstärka både engagemanget och diskussionen. Det är en möjlig förklaring till att anmälningarna sammanfaller med fortsatt starka tittarsiffror, men sambandet är inte fastställt.

Vad Granskningsnämnden gör

Granskningsnämnden prövar om ett program bryter mot kraven i sändningstillståndet, till exempel kravet på saklighet och opartiskhet. Nämnden kan fria eller fälla ett program. För SVT innebär en fällning kritik, men den leder normalt inte till böter eller indragen sändningsrätt.

Varför ordet ”flykting” är känsligt här

Begreppet flykting har en juridisk och historisk innebörd som skiljer sig från ekonomisk utvandring. Anmälarna menar att det blir missvisande att använda ordet om människor som främst sökte bättre levnadsvillkor. Samtidigt finns en språklig diskussion om hur brett ordet kan användas i vardagligt tal, vilket är en del av varför frågan engagerar.

Nästa avsnitt och vad som händer sedan

Avsnitt 6 sänds fredag den 23 oktober 2026 kl. 20:00 i SVT. Då möts Persson Giolito och Söderholm mot Isobel Hadley-Kamptz och Kalle Lind i den avgörande matchen i grupp 2. Yttling Jazz och Lisa Nilsson medverkar som gästartister, och säsongen avslutas med final på juldagen.

Så följer du frågan vidare

Vill du följa anmälningarna är Granskningsnämndens egna avgöranden den mest direkta källan, medan SVT Play visar programmen i efterhand. Medier som Aftonbladet, Omni, Nyheter24 och nojeslivet har rapporterat löpande om både avsnitten och kritiken. Tittarsiffror från MMS via TT ger en bild av hur många som faktiskt ser programmet.